GulSvartBlå drömmar

Kouakou, snart i A-landslaget får vi hoppas.

Även om jag gläds med landslaget så har jag, precis som många andra hängivna klubblagssupportrar, svårt att mönstra samma entusiasm för landslaget som jag har för gnaget. Det är egentligen inte så konstigt eftersom man andas AIK 24/7 medan landslaget endast följs i samband med de sporadiska landskamperna och mästerskapen. De blå-gula träningslandskamperna kollar jag  med knappt ett öga så vida inte en gnagare är uttagen och i A-landslaget så finns det ju t o m spelare som man genuint ogillar p g a deras insatser annorstädes så intresset är helt enkelt ljummet. Med en så pass avgörande match som den igår är det förstås intressant även om ”klapphatten” inte åkte på.

Den publikboom som Allsvenskan upplevde i slutet på 90-talet tillskrevs till viss del framgångarna i VM -94 då Sverige slutade på en hedrande tredjeplats. Situationen i Allsvenskan är annorlunda nu då vi har mycket högre publiksiffror rent generellt om man jämför med en 15 år sen men jag både tror och hoppas att, i alla fall AIK, kan se fram emot något liknande om det skulle bli ett lyckat EM nästa år. När vi spelar vår sista säsong på Råsunda så förutsätter jag att vi kommer att ha ett högt publiksnitt. Säsongen efter så gör vi vårt första år på den nya nationalarenan vilket i sig bör bidra till än mer publik och har vi då samtidigt ett framgångsrikt och välmående landslag så kan synergieffekten bli väldigt positiv.

När jag för ovanlighetens skull är inne på landslaget så vill jag också passa på att tipsa om programmet Blågula Drömmar. Det är en sportserie som följer det yngsta landslaget och sista avsnittet sändes i måndags men samtliga avsnitt finns på SVTplay. Mest intressant är det för att vår egna supertalang Christian Kouakou är lite av en stjärna i laget men det är också roligt att, i ett tidigt skede, se framtida allsvenska toppspelare.

Sista matchen mot Helsingborg ligger mitt i min jobbvecka så jag var förmodligen den enda som jublade när förbundet började yra om att senarelägga hela omgången till den 30 oktober. Som alla vet så tog de dock sitt förnuft till fånga och matchen spelas den 23 oktober precis som planerat. För mig har det aldrig varit aktuellt att åka till shopen för att lösa in biljetten för att göra nån danskjävel lycklig utan jag tänkte istället ge bort den till en gnagare som kan åka ner och tacka laget för en sjuhelvetes bra säsong. Lottning känns som det rimligaste alternativet så skriv din GF-signatur i kommentarsfältet nedan för att delta i utlottningen. Har du inget GF-konto så skriv på bloggens FB sida istället. Vinnare meddelas på fredag här på bloggen men jag kommer också att skicka ett meddelande till vederbörande.

Här om veckan så lyckades hockeykrigarna sånär hämta upp ett 1-4 underläge mot Brynäs men det slutade 3-4. Igår gick det desto bättre när man i slutet gick ikapp från 2-0 till 2-2 efter att Melin valt att plocka ut Fasth. Även om det sen blev torsk i sudden så är i a f  jag nöjd med en pinne borta mot serieledarna. Tycker för övrigt jävligt synd om vår andre burväktare Markus Svensson som, lite orättvist, fick bära hela hundhuvudet efter genomklappningen mot HV och nu dessutom blivit utlånad till Oskarshamn. Det kan liksom inte bara vara målvaktens fel när ett lag släpper in 5 mål på lika många minuter.

Det är mycket fotbollsfolk i stan nu och igår fick jag nöjet att träffa Urs Siegenthaler som sen 2005 är chefsscout för Die Mannschaft. Stort för mig som halvtysk även om Urs själv är schweizare.

Tänkte glida ner till Karlberg på torsdag när jag klivit av min nattvecka. Det har blivit lite av en tradition att inleda ledigheten med ett besök där. Nu känns det än mer aktuellt för det finns en viss britt som jag vi se i ögonen samtidigt som jag tackar honom för allt han gjort. Det kommer fan bli känslosamt.