
Foto: Bildbyrån
Enbart namnet Borås Arena väcker olustkänslor hos oss gnagare. Bilder av det skabbiga plastgräset blandas med vetskapen att AIK aldrig lämnat arenan med tre poäng. Söndagens bortamatch mot Elfsborg på just Borås Arena är en av årets absolut svåraste uppgifter och det är den hittills viktigaste matchen i hela Allsvenskan.
Man skulle kunna se söndagens batalj som en ren mardrömsmatch. AIK har inte besegrat Elfsborg varken hemma eller borta sedan 2003 och Elfsborg har haft som vana att spräcka AIK:s gulddrömmar de senaste åren. Elfsborg har dessutom den bredaste och mest stjärnfyllda truppen med kanske högst potential av alla allsvenska lag. Nu när även Martin Ericsson är tillbaka från skada har Elfsborg fått tillskott av ytterligare en klasspelare på det offensiva mittfältet. Det är dags att vara nervös med andra ord. Mer nervös än man varit vid någon annan tidpunkt under den här olidligt spännande säsongen.
Just därför ska jag vägra vara nervös. Det börjar bli jobbigt att leva i denna konstanta ångest. Jag ska istället försöka att fokusera på det positiva och det lovande. Jag ska förtränga den oro jag egentligen ska känna. Med tanke på AIK:s försprång i tabellen kan man kanske till och med konstatera att AIK har lite av ett drömläge inför matchen mot Elfsborg.
För det första är det större press på Elfsborg att vinna den här matchen. Om Elfsborg inte vinner matchen kommer det förmodligen betyda att de är ute ur guldstriden. För AIK är en förlust inte någon direkt katastrof eftersom vi fortfarande behåller möjligheten att avgöra Allsvenskan av egen kraft. Detta bör ge AIK lite mer arbetsro samtidigt som Elfsborg tvingas spela med kniven mot strupen.
Ett lag med kniven mot strupen behöver självförtroende och rätt inställning för att lyckas. Om det är något som saknats i Elfsborg så är det just den här rätta inställningen. Det har inte minst bevisats i storförlusterna mot Göteborg och Malmö där laget vek ner sig totalt. Men även i hemmamatchen mot GAIS visade laget prov på svag moral. Offensiven var det inget större fel på i den matchen och laget lyckades ta ledningen två gånger. Men i övrigt verkade spelarna övermodiga och de blev loja och ofokuserade i det defensiva spelet. Elfsborg lyckades därmed inte behålla greppet om matchen och GAIS släpptes in i slutet där en kvittering kom på övertid.
När det gäller dagsformen finns det ännu fler frågetecken i Elfsborg. Laget har visserligen vunnit två matcher i rad, men dessa segrar har kommit mot stryklagen Halmstad och Brommapojkarna. Ingen av dessa segrar var heller direkt övertygande. Stefan Ishizaki har dragits med småskador hela säsongen och har inte presterat på en jämn nivå i år. Emir Bajrami har heller inte varit lika livsfarlig på sistone som han var tidigare under höstsäsongen. Teddy Lucic har precis börjat träna igen efter sjukfrånvaro och frågan är hur friskus gamlingen kommer vara vid avspark. Stjärnförvärvet Amadou Jawo kommer missa matchen på grund av skada och ingen är gladare för det än Jos Hooiveld som hade stora problem med Jawos snabbhet på Strömvallen i våras.
AIK har däremot visat prov på den rätta inställningen och laget ser ut att vara i mycket bra form. Gnaget fortsatte att kämpa in i det sista i förlustmatchen mot Helsingborg, trots att laget lika gärna kunnat ge upp när Henrik Larsson gjorde 3-1. Samtliga spelare i AIK gav oss sedan topprestationer i avskedsderbyt mot Djurgården och det ser inte alls ut som det finns några problem med dagsformen. Med Antonio Flavio, Ivan Obolo och en Martin Mutumba i storform känns det som om AIK har en unik chans att hota Elfsborgs för tillfället darriga defensiv.
Avstängningen av Bojan Djordjic och skadan på Per Karlsson ger oss visserligen skäl till oro. För första gången på länge så tvingas Mikael Stahre ändra om i både mittfält och försvar. Men det finns tack och lov starka alternativ. Kanske får vi se Kenny Pavey och Markus Jonsson som ytterbackar igen. Det fungerade som bekant riktigt bra i matchen mot Trelleborg. Eller får vi till och med se Niklas Backman spela sin första tävlingsmatch i Gnaget? För ovanlighetens skull är det riktigt svårt att gissa sig till vilken startelva Mikael Stahres AIK kommer ställa upp med.
Men till sist kan vi konstatera det kanske viktigaste av allt. Att de senaste tre årens problem på Borås Arena inte behöver betyda någonting alls i dagsläget. Det är trots allt nya AIK som reser dit. Bortastarka, viljestarka AIK som påstår att ju svårare det är, desto roligare är det. Det känns lovande.
Känns det mindre nervöst nu? Nej, egentligen inte alls. Hur jag än försöker så är det helt omöjligt att förtränga hur oerhört viktig och svår den här matchen är. Klockan går så där löjligt sakta och det är fortfarande flera timmar kvar till avspark. Man får hoppas att klockan går lika sakta när matchuret närmar sig 90 minuter på söndag. För det brukar betyda att AIK ruvar på ett bra resultat. Oavgjort till exempel. Ett underbart resultat i den här mardrömsmatchen.

Fyfan vad nervös man är… Om vi förlorar är det inte katastrof men vid vinst har vi fan DRÖMLÄGE och kan avgöra innan vi åker ner för att möta sillstryp, och hur skönt skulle inte det vara
Bucklan åker buss till Göteborg!
Fruktansvärt nervöst.. KOM IGEN NU AIK!
Helvetes jävla ångest, vaknade 07:15 imorse och kunde inte göra annat än att stirra upp taket.
Har nu läst allt som går att läsa på nätet och det är fortfarande en jävla massa timmar kvar.
Får vi med oss en poäng är jag nöjd, M9 kommer fixa det åt oss.
Forza Gnaget.
Nej, ångesten går det inte att göra något åt, tyvärr. Men detta känns verkligen som vår säsong, och det talar för att vi får med oss ett bra resultat från Borås.