Ett styrkebesked

Foto: Bildbyrån

Man var minst sagt lite nervös inför bortamatchen mot årets stora överraskningslag. Det fanns skäl till oro eftersom Häcken inte förlorat på hemmaplan sedan den allsvenska premiären. När samma motståndare inleder matchen i fråga med ett skott som träffar samma stolpe två gånger om så var det verkligen dags att börja kallsvettas.

Men när ens lag heter AIK och året är 2009 så har den här oron alltjämt varit överflödig. Gång på gång så går det ju vår väg till slut, även om det ibland dröjer till matchens sista minut innan AIK smäller till. Mot Häcken stillades vår värsta oro redan i mitten av första halvlek. Inom 92 sekunder så hade Antonio Flavio lobbat in 1-0 och Ivan Obolo hade nickat in 2-0. Det var skickligt, det var vackert och för en gångs skull kunde man invänta slutsignalen utan någon hyperventilation.

Matchbilden var i stort sett den väntade, med ett hemmalag som ville föra matchen och som lyckades hålla ett högt tempo med mycket bollinnehav. Formstarka Häcken skapade en mängd chanser, men de saknade den rätta kylan i de sista momenten, vilket ledde till att både Paulinho och Vinicius missade vidöppna lägen. Den stora skillnaden mellan lagen var att Häckens defensiv inte var tillräckligt stark för att stoppa AIK:s effektiva och skickliga spetsar.

Elfsborgs tränare Magnus Haglund försökte lägga över favoritskapet på AIK inför den här omgången. Jag tyckte först att det var skrattretande med tanke på Elfsborgs breda och namnkunniga trupp, som på pappret borde vara storfavoriter. Men efter Elfsborgs oavgjorda match mot GAIS och AIK:s styrkebesked mot Häcken så är jag faktiskt benägen att hålla med Haglund.

AIK är tack vare segern mot Häcken fyra poäng före Elfsborg och en poäng före IFK Göteborg i tabellen och Gnaget har nu elva raka matcher utan förlust. Ingen spelare i AIK var ens nära att vara underkänd i matchen mot Häcken. Vi fick se Jos Hooiveld, Markus Jonsson, Nisse Johansson och Jorge Ortiz i nästan felfria insatser som bådar gott inför fortsättningen.

Det ser oförskämt bra ut just nu, men trots allt kommer jag fortsätta vara precis lika orolig och nervös inför varje match, även om det är Örgryte som står för motståndet. Men skillnaden från tidigare är att jag nu verkligen kan känna att det även är dags för våra främsta motståndare att vara riktigt oroade. För AIK kan vara på väg mot någonting riktigt stort.